Lämna min kropp utanför
Mullig. Ett ord jag på senaste tvingats bli bekant med och ha i tankarna hela tiden. Jag har fått kommentarer här på bloggen ett flertal gånger där man påstår att jag är mullig nu, vad KUL och vad bra Hanna att du är mullig och frisk, ja, superkul att du skriver det till någon med en ätstörning.
Jag har fått de kastat i ansiktet av mig i verkligheten till och med. Inte ens "kul att du gått upp och ser friskare ut" grejen, utan ordet mullig.
Jag fick också höra från en person inom vården att Det är bra att börja i kroppsterapi när man blir mullig, för då hatar man sin kropp ju, så det ska du börja i, för jag kategoriseras ju som mullig.
För de första så undrar jag så innerligt hur man kan säga så till mig. Hur ni kan få mig att tveka så på mitt tillfrisknande. Vågen visar ju fortfarande undervikt, jag är medveten om att jag är otränad, men aldrig i mitt liv kunde jag tro att så många skulle påstå att jag är mullig. För det andra så fattar jag inte vad som ger er makten att döma ut mig och min kropp och välja att sätta mig i en kategori. Hade detta varit för 4 månader sen hade jag troligtvis svält tills jag absolut inte fanns kvar mer, jag hade velat ta mitt liv och jag hade nog fan inte tvekat på att göra det heller. Har man ingen gräns för vad man säger? När jag var smal fick jag hela tiden negativa kommentarer om det, men hade ni sagt till en överviktig människa att h*n var väldigt tjock? Jag är tveksam. Nä, ingenting ger er rätten att trycka ner mig. Ni får ogilla mig hur mycket ni vill, men Snälla lämna min kropp utanför om det inte är något possitivt som kommer ur er mun.
Jag VET att jag inte är mullig, och det är jävligt tur att jag lärt mig att stå på egna ben. Jag är inte min ätstörning och det kvittar hur jag ser ut. Självklart har jag blivit jätte påverkad utav det här. Jag har gråtit varenda gång jag stått i spegeln och nypit mig i allt som går att få tag i. Jag har inte kunnat ha lampan tänd när jag inte har kläder på mig. Allt som har snurrat i huvudet är om jag behöver gå ner i vikt. Tack.
Jag väääääägrar ta åt mig och älta det här mer, jag vägrar bli sjukare och vägrar att ta emot kommentarer från människor som troligtvis är rätt missnöjda med sig själva och behöver trycka på en öm punkt på mig.
Faktum är att jag har gått upp 19 kilo sen min lägsta vikt. Jag är så mycket starkare än er som trycker ner mig, satans jävla mycket starkare. Fuck off helt enkelt, jag är inte mullig, jag har bara fått energi och lycka av de senaste 10 kilona.
